Fokus på Alzheimers sjukdom – vad är det och vad kan vi påverka?

Vad är Alzheimers sjukdom? Vad händer i hjärnan och vad kan vi göra för att motverka den i största möjligaste mån? Photo credit: Matthias Zomer, Pexels.com

Text. Emelie Dahlin Foto: Privat och Pexels.com

I Sverige finns det drygt 90 000 människor som är drabbade av Alzheimers sjukdom och det gör den till den vanligaste demenssjukdomen idag. Det finns två typer av Alzheimers, en familjär som är starkt kopplad till ärftlighet och en sporadisk – den form som är vanligast och som vi ska titta närmare på här. Men vi får kanske ta det från början; vad är egentligen Alzheimers sjukdom och finns det något man själv kan göra för att minska risken för att drabbas?

Vad är Alzheimers sjukdom?

Jag tycker personligen att de är intressant att veta lite mer om vad som ligger bakom en sjukdom för att sedan kunna förstå hur man kan påverka den, så här följer en kort beskrivning av vad som gått fel vid Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en så kallad neurodegenerativ sjukdom, det vill säga en sjukdom som gör att våra nervceller bryts ner och dör onormalt fort. Sjukdomar uttrycks på olika sätt i olika individer men gemensamt för Alzheimersdrabbade är att de ofta har problem med minnet, förändringar i personligheten, svårt att hitta ord och även svårt med tidsuppfattning. Kännetecknande för sjukdomen på mikroskopisk nivå är plack av amyloid-beta som finns utanför cellerna i hjärnan samt tangles/neurofibriller som finns inuti cellerna, mer om detta i de röda faktarutorna.

Fokus på Alzheimers sjukdom - vad är det och vad kan vi påverka?

 

Fokus på Alzheimers sjukdom - vad är det och vad kan vi påverka?Frågan är då om vi kan göra någonting själva för att minska risken för denna sjukdom? Jag kommer nedan att berätta om några faktorer vi kan påverka, men det är viktigt att komma ihåg att det jag beskriver här är resultat från enstaka studier och att det finns studier som även visar på andra resultat. Även om man gör ”allt rätt” så är det ingen garanti för att inte drabbas utan det handlar om riskminskning i bästa fall och att göra det man kan för sin egen hälsas skull utifrån vad forskning visat.

Läs mer av Emelie Dahlin Om hur fysisk aktivitet påverkar minnet

Exempel på riskfaktorer för att drabbas av Alzheimers sjukdom är hög ålder, högt blodtryck, genetik, fetma, diabetes, inaktivitet, stress och vi ska nu ta en liten närmare titt på några av dessa faktorer.

Fysisk aktivitet och kost

Jag har tidigare skrivit om effekterna som fysisk aktivitet har på minnet och studier visar att pulshöjande träning även minskar risken för att insjukna i Alzheimers. Studier har visat att ca 150 min måttlig träning per vecka eller något kortare tid om det är mer intensiv träning räcker för att minska denna risk. I en studie jag precis läst fick ett antal personer utöva olika grad av fysisk aktivitet (4 h lätt, 2.4 h medel eller 1.3 h mer intensiv träning per vecka) samt äta olika grad av medelhavskost. Man följde sedan personerna över tid och tittade på vilka som insjuknade i Alzheimers. Man såg där att fysisk aktivitet ledde till minskat insjuknande i Alzheimers och det verkade också som att den mer intensiva träningen gav ett bättre skydd.

Medelhavsdieten, som går ut på att lägga fokus på mycket grönsaker, frukt, fisk, mindre rött kött och olivolja hellre än smör, minskade också risken för insjuknande oberoende av samtidig fysisk aktivitet. Både kosten och träningen separat verkar alltså ha betydelse för riskreduktionen. När man studerat personer som har Alzheimers och tittat tillbaka och kartlagt deras tidigare grad av fysisk aktivitet verkar det även där som att inaktivitet är associerat med ökad risk för insjuknande.

Jag nämnde i början att placken ligger bakom en stor del av Alzheimers sjukdom och i prekliniska studier har man sett att dessa plack av amyloid-beta i djurmodeller för Alzheimers minskade i vissa delar av hjärnan som konsekvens av träning och man såg också att inlärningsförmågan förbättrades.

Stress

Långvarig stress och även ångest kan båda påverka hjärnans struktur och är i längden skadliga då de helt enkelt förändrar vår hjärna. Man har även sett att stress och höga kortisolvärden som ofta medföljer långvarig stress ger en ökad risk för att insjukna i Alzheimers. I prekliniska studier har man sett att stress förvärrar sjukdomen och ökar amyloid-betaproduktionen och således också placken. En annan intressant faktor är att om man utsätter sin kropp för stress under lång tid så verkar det påskynda åldrandet vilket hypotetiskt sett skulle kunna påverka debuten av en sjukdom som Alzheimers som är väldigt åldersrelaterad. Viktigt att poängtera är att exempelvis träning och KBT verkar kunna motverka de strukturella förändringar som stress har på vår hjärna.

Diabetes typ 2

Personer med diabetes typ 2 har också högre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det finns många olika mekanismer och potentiella förklaringar bakom detta men bland annat så har man sett att det finns ett samband mellan insulin (som bland annat reglerar blodsockret) och Alzheimers. Vid diabetes typ 2 har man nedsatt förmåga att använda det insulin som kroppen själv producerar (sk insulinresistens), man får då ofta för höga nivåer av insulin och man har sett associationer mellan just insulin och metabolismen av amyloid-beta. Insulin har visat sig öka amyloid-beta genom modifieringar av de faktorer som klyver APP samt genom att ”ockupera” de faktorer som ska försöka bryta ner amyloid-beta vilket påverkar sjukdomen negativt.

När man studerat personer som redan har en utvecklad Alzheimers så har man också sett att en stor del av dessa personer har nedsatt glukostolerans (förstadium till diabetes) eller rentav diabetes. En annan preklinisk studie kollade man på djurmodeller som hade både Alzheimers och diabetes och såg att diabetes förvärrade vissa Alzheimerssymtom och även att Alzheimers tvärtom också förvärrade diabetesen.

Fokus på Alzheimers sjukdom - vad är det och vad kan vi påverka?

Sammanfattning:

För att sammanfatta så finns det idag inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men enligt forskning så finns det vissa saker som potentiellt kan göra skillnad när det gäller risken att utveckla Alzheimers sjukdom. De faktorer som beskrivits här som att träna, äta bra och leva hälsosamt har hursomhelst inga biverkningar och det är något man gärna skulle vilja efterleva ändå, men att veta att det kanske har någon betydelse för sjukdomar såsom Alzheimers kanske kan ge lite extra motivation i rätt riktning.

Referenser

Adlard, P. A., Perreau, V. M., Pop, V., & Cotman, C. W. (2005). Voluntary exercise decreases amyloid load in a transgenic model of Alzheimer’s disease. J Neurosci, 25(17), 4217-4221. doi: 10.1523/JNEUROSCI.0496-05.2005

Barbagallo, M., & Dominguez, L. J. (2014). Type 2 diabetes mellitus and Alzheimer’s disease. World J Diabetes, 5(6), 889-893. doi: 10.4239/wjd.v5.i6.889

Machado, A., Herrera, A. J., de Pablos, R. M., Espinosa-Oliva, A. M., Sarmiento, M., Ayala, A., . . . Cano, J. (2014). Chronic stress as a risk factor for Alzheimer’s disease. Rev Neurosci, 25(6), 785-804. doi: 10.1515/revneuro-2014-0035

Mah, L., Szabuniewicz, C., & Fiocco, A. J. (2016). Can anxiety damage the brain? Curr Opin Psychiatry, 29(1), 56-63. doi: 10.1097/YCO.0000000000000223

Scarmeas, N., Luchsinger, J. A., Schupf, N., Brickman, A. M., Cosentino, S., Tang, M. X., & Stern, Y. (2009). Physical activity, diet, and risk of Alzheimer disease. JAMA, 302(6), 627-637. doi: 10.1001/jama.2009.1144

Takeda, S., Sato, N., Uchio-Yamada, K., Sawada, K., Kunieda, T., Takeuchi, D., . . . Morishita, R. (2010). Diabetes-accelerated memory dysfunction via cerebrovascular inflammation and Abeta deposition in an Alzheimer mouse model with diabetes. Proc Natl Acad Sci U S A, 107(15), 7036-7041. doi: 10.1073/pnas.1000645107

www.alzheimerfonden.se

www.alzheimersprevention.org

Fokus på Alzheimers sjukdom - vad är det och vad kan vi påverka?
Research och objektiv text av Emelie Dahlin – läkarstudent som forskar om hur fysisk aktivitet påverkar minnet.

 

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here