Hälsans ROI – hur tjänar företagen på pro-aktiva hälsoinsatser?

Företag i framkant vidtar hälsoåtgärder i form av appar och erbjuder hälsocoacher internt, eftersom kopplingen mellan tillväxt och friska medarbetare är tydlig. Men frågan kvarstår. Hur knäcker man beteendekoden för att nå fram till dem som inte ännu är troende? Och hur får företagen tillbaka sina investeringar för pro-aktiva hälsoåtgärder på arbetsplatsen?

Hälsans ROI – hur tjänar företagen på pro-aktiva hälsoinsatser? Den psykiska ohälsan i samhället ökar i dagens prestationssamhälle som snurrar allt snabbare med nya digitala hjälpmedel och utvecklingen av Artificiell Intelligence som ersätter fysiska tjänster allt mer. Vi vet att vi behöver motionera och återhämta oss för att hålla ihop. Ändå är det som att tiden inte vill räcka till för många? Ett polariserat Sverige av i dag, där vi ser en tydlig koppling mellan ekonomisk framgång och livskvalitet. Problemet är att träning har gått från husmorsgymnastik på 40-talet till elitidrott – en liten klick presterar mer, medan den breda massan blir mer och mer inaktiv. Företag i framkant vidtar hälsoåtgärder i form av appar och erbjuder hälsocoacher internt, eftersom kopplingen mellan tillväxt och friska medarbetare är tydlig. Men frågan kvarstår. Hur knäcker man beteendekoden för att nå fram till dem som inte ännu är troende? Och hur får företagen tillbaka sina investeringar för pro-aktiva hälsoåtgärder på arbetsplatsen?
Av. Malin Nylén och Caroline W. Söderblom Foto. Shutterstock

Hur motiverar man personal som inte tycker om att träna?

En person som sitter på många svar är Johan Hasselmark, partner på testföretaget Aktivitus.

– Utmaningen är att klyftan mellan elitmotionären och den som inte tränar alls, har ökat i och med polariseringen och kulturförändringen som pågår för fullt i U.S.A och nu även i Sverige. Men du behöver inte ha dubbla gymkort, spräckliga tights och cykla Vättern runt för att träna. Du behöver inte ens byta om för att göra våra konditionstester! Fördelen med att vara helt otränad, är att det går väldigt snabbt att få resultat. Det handlar inte om att ”göra om hela livet”. Genom att bara äta lite bättre och röra på dig lite mer i vardagen, kommer du även sova bättre och bli mindre stressad.
Du behöver ha en viss grundkondition för att orka arbeta en hel arbetsdag, oavsett om du har ett aktivt arbete eller sitter på kontor. Det vi har märkt är att det är våra coaching- samtal med individen som är mest avgörande i vårt hälsoarbete på företag.

En företagsjätte som jobbar för friska företagskunder med förebyggande arbete och som tagit ett helhetsgrepp kring personalhälsan är Skandia.

Hälsa är en del av bolagets kulturarv och DNA och det arrangerades kontorsgympa på hustaket redan på 50-talet (est 1855) Personalrestaurangen serverar veganska alternativ och det finns cykelgarage och gym i huset. Skandia har även tagit fasta på värdet av ergonomi som till exempel att stå upp och jobba och ta rörelsepauser. Företagsledningen uppmuntrar till promenadmöten och de anställda har flextid för att kunna planera in den valfria träningen i schemat när det passar dem bäst med arbetet och det, för många, utmanande vardagspusslet. Försäkringsbolaget reste sig ur krisen 2002 när de gick back med 2,6 miljarder kronor på grund av sjukskrivningar. Det var startskottet för bolagets pro-aktiva hälsosatsningar som till exempel Hälsokedjan sedan 2009 och Skandias nya bebis – livsstils-appen Virgin Pulse som släpptes förra året.
Nya uträkningar visar att sjukskrivningarna kostar samhället 57 miljarder per år och att vi med förebyggande insatser kan få samhället att gå med vinst med 19 miljarder om sjukskrivningarna minskar med en tredjedel.

Du kanske även gillar Stress – vår tids största hälsohot

Hälsans ROI – hur tjänar företagen på pro-aktiva hälsoinsatser?
Hälsa är en del av bolagets kulturarv och DNA och det arrangerades kontorsgympa på hustaket redan på 50-talet (est 1855) Personalrestaurangen serverar veganska alternativ och det finns cykelgarage och gym i huset. Skandia har även tagit fasta på värdet av ergonomi som till exempel att stå upp och jobba och ta rörelsepauser. Företagsledningen uppmuntrar till promenadmöten och de anställda har flextid för att kunna planera in den valfria träningen i schemat när det passar dem bäst med arbetet och det, för många, utmanande vardagspusslet.

En annan arbetsplats som investerar mycket i de anställdas hälsa och välmående via träning, är reklambyrån NORD DDB. Man erbjuder helt subventionerade träningspass flera gånger i veckan, men att delta är inget krav.

Tove Langseth, VD på byrån, tror mer på att inspirera folk till att vara med än att tvinga dem: – Just att uppmuntra fler till att ta initiativ genom sitt eget intresse, och dra med sig andra verkar vara det bästa sättet. När jag har introduktionsmöten med alla nyanställda är jag också noga med att berätta vad vi gör för kulturen, där våra träningsgrupper är en viktig del. Vi är också bra på att berätta att man kan komma precis som man är, alla nivåer ryms och är välkomna.
För dem som deltar på flera träningstillfällen i veckan tar det tid från arbetet och inte bara lunchtimman. Men det ser inte Tove som något problem, så länge man sköter sitt jobb och tar eget ansvar. Det är ju till och med så att man blir mer effektiv av träning. En annan fördel som inte går att mäta ekonomiskt är alla mjuka värden såsom bättre laganda som tillkommer som ett resultat av att personer som vanligtvis inte jobbar tillsammans tränar ihop. Det bygger en starkare vi-känsla på arbetsplatsen!
– Träningen har skapat en sammanhållning som är viktig i en kreativ verksamhet som vår. Vi är 200 personer på byrån, och att få folk att mötas i sportsammanhang, som kanske inte alltid jobbar nära i vardagen, det har gjort att folk känner sig tryggare med varandra, säger Tove Langseth.

Det finns alla anledningar för företag att satsa på hälsa. Varje investerad friskvårdskrona ger upp till 6 kronor i avkastning och utöver sänkt sjukfrånvaro, ökad stresstålighet och förbättrad produktivitet, tillkommer det mervärden för medarbetarna som till exempel bättre gemenskap och känslan av att känna sig sedd och mer betydelsefull.
– Det handlar inte om hälsosatsningar ger resultat, utan hur mycket? För hur man än vänder och vrider på ämnet kommer företaget alltid att tjäna på en frisk personal! Avrundar Johan Hasselmark.

Läs mer Så hittar du tid till träning:”Boka in träningen som ett viktigt möte i kalendern”

Ekonomisk lönsamhetsmodeller friskvårdsinsatser Kondition och konditionstal

Räkneexempel på 1 år

På ett företag med 100 anställda tjänstemän har 18 personer dålig kondition. Snittomsättningen/snittproduktionsvärdet per anställd är i detta exempel är 1,5 mkr/år och anställd.

Snittförsämringen av effektiviteten hos gruppen räknas till 20%. Det innebär utebliven omsättning för försämrad effektivitet kan räknas till 5,4 miljoner kr/år.

En förbättring av konditionstalet för 6 personer av dessa 18 personer motsvarar en beräknad effektivitetsökning/omsättningsökning med 1,8 mkr/år En proaktiv friskvårdsinsats med endast denna konditionsförbättringseffekt som kostar exempelvis 500 000 kr kan betraktas som lönsam.

Tänkvärd läsning Henrik Fexeus, expert i mänskligt beteende: ”Vi ägnar mer tid åt mobilen än våra egna barn”

Räkneexempel på 5 år

På ett företag med 100 anställda tjänstemän har 18 personer dålig kondition. Snittomsättningen/snittproduktionsvärdet per anställd är i detta exempel är 1,5 mkr/år och anställd. Snittförsämringen av effektiviteten hos gruppen räknas till 20%. Det innebär utebliven omsättning för försämrad effektivitet kan räknas till 5,4 miljoner kr/år.

En förbättring av konditionstalet för 6 personer av dessa 18 personer motsvarar en beräknad effektivitetsökning/omsättningsökning med 1,8 mkr/år
En proaktiv friskvårdsinsats som kostar exempelvis 500 000 kr kan därmed betraktas som lönsam.

Över en femårsperiod med en kontinuerlig proaktiv friskvårdsbudget där exempelvis ytterligare 3 personer förbättrar sina konditionstal under år två, och en person under år tre.

För år tre och fyra bibehålls de förbättrade talen på företaget. År ett är beskrivet ovan. Under år två uppgår den beräknade effektivitetsökningen till 2,7 mkr. År tre till 3mkr. År fyra och fem på bibehållen nivå om 3mkr.

Över en femårsperiod uppgår den beräknade effektivitetsökningen till 13,5 mkr. En investering på 2,5mkr över en femårsperiod kan därmed betraktas som klart lönsam. [Källa: Aktivitus]

Slutsats

Det kostar MER för arbetsgivaren med ineffektivitet och sjukdom än hälsosatsningar. Alla vinner! Win win-effekt” för både personalen/individen, kunderna och företaget!

Debatt

Lönesats efter träningsfas?

Vi vet att kopplingen mellan prestation och träning är solklar. Att män och kvinnor ska ha lika lön för för samma arbetsinsats är en ”no brainer” … Men tycker du även att det ska vara samma lön för ”bakåtsträvaren” som vägrar träning och mofflar skräpmat till lunch … som för hälsojunkien som tränar regelbundet, äter sunt och tar hand om sig själv?

Hur mår du på din arbetsplats? Saknar du något och i så fall vad? Skriv gärna in till info@iamready.se

 

2 COMMENTS

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.