Monthly Archives

juni 2018

vardagsmotion

Träning: Att inte ha en ”löparkropp”

Jag är inte lång, mina ben är ungefär lika korta som en stubbe. Min kropp är uppbyggd på muskler som bär mig genom min vardag. Min hjärna älskar naturen och mina ben tycker om att springa. Min kondition börjar också tycka om att springa, den orkar längre och vill hålla igång längre än tidigare.

Träning: Att inte ha en ”löparkropp”

Jag får ofta höra att jag behöver jobba mer för att min kropp inte är uppbyggd för att löpträna. Det kanske är sant, vad vet jag. Det jag vet är att jag har lyckan att ha två ben och två fötter. Ben och fötter som tar mig framåt, vare sig jag går eller springer. Om jag nu kan springa med mina ben är väl kroppen okej med att löpträna? Vilket betyder att även mina muskler på kroppen godkänner det, mina korta ben och halv okej kondition? Så då gör jag min egen bedömning, litar på min kropp – den kan och den vill. Min kropp kan löpträna.

Våga lita på dig själv

Det är viktigt att våga röra sig, våga testa. Allt nytt är skrämmande och kanske jobbigt, men det klassiska att öva brukar fungera. Jag tror att du kan precis det du vill med din motion, hälsa och fram för allt din vardagsmotion. För om du vågar gå upp ur soffan, ta på dig skorna och ta en promenad och kanske lyssna på fåglarna en stund har du vunnit tillsammans med din hälsa. Det är skönt när man väl är ute, hoppas du vågar testa?

 

vardagsmotion

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

 

Promenader är något jag föredrar, jag är dålig på att få till dem regelbundet (borde öva på det) men när jag väl får till dem känner jag mig alltid glad. Det blir som att kroppen ropar ut att ny energi finns till precis allt, nästan så att jag skulle kunna springa en mil på trettio minuter (ja nu är det omöjligt, måste vara realistisk). Men det är den känslan jag får, energi.

När kroppen och knoppen får energi

När ja går längs sjön får jag en tanke, ” kan jag stanna här och göra en eller två knäböj?”. Kan man det, stanna till och kanske utföra några upphopp, eller kanske en armhävning? Jo, varför inte? Om kroppen och knoppen vill är det kanske precis det man bör göra. Lägga in enkla rörelser när energin finns och hjärnan ger ut någon form av signal att man vill det. Det är precis det rörelseglädje handlar om, att utföra rörelsen i kanske ett lyckorus eller bara genom glädje.

 

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

Det lilla kan bli så mycket mer

Jag hoppas att någon är villig att hålla med mig om att när vi tycker aktiviteter är roliga, så rör vi oss gladeligen med dem. För när vi känner att vi kan och till och med vågar, då pinnar våra ben förhoppningsvis på ett par extra steg. Vågar du testa, det kan bli roligt!

 

vardagsmotion

Barn, motivation och vardagsmotion: Gör promenaden till en lek!

Vilken värme! Det är underbart med sommar och sol, men energin kan bli lite låg både hos stora som små. Jag har turen att ha två barn och en man. Mina barn är väldigt aktiva och tycker om att springa fritt. Om de fick, skulle de vara överallt.
Känner du igen dig i situationen att gå på stan med ditt barn som bara vill att ni ska vara hemma precis just nu? När man själv önskar att slippa höra gnäll och gråt. Ja, precis så var det innan den här bilden togs, en trött 4,5 åring som inte ville gå något mer.

När promenaden blev en lek

Vi hade gått i  timmar på stan och vid en insjö så jag tog rörelsen i andra former, grabben fick sitta på axlarna. Det var inte superlångt men tillräckligt långt för att gråt blev skratt och statisk rörelse för mamman. Det blev en positiv sista promenad-sträcka, en glad son och en lite tröttare mamma. ”Dagens vardagsmotionstips” är att låta kreativiteten härja, då kanske rörelsen kommer omedvetet?

vardagsmotion

Bloggen om vardagsmotion: ”Måste vi ta oss till gymmet för att röra på oss?”

Gym i all ära, de har allt man kan önska sig: Löpband, vikter, skivstänger och säkerligen en hel del olika pass man kan utföra. Men om man inte hinner dit? Om man ska hem, laga mat, kanske natta barn, kanske hjälpa till med läxor och vips så är klockan 20.00 och kroppen vill egentligen bara sova.

Är jag dålig för att jag inte orkar åka till gymmet utan bara vill sova?

Svaret är enkelt: ingen är dålig, alla är vi bra. Men ibland måste vi se över vår tid, se över vår vardag och kanske låta kreativiteten komma fram. Tiden har vi, men vi måste prioritera den väl.

Det är det hashtagen #PINNAPÅ handlar om, det vill säga att röra oss enkelt, för med facit i hand, av egen erfarenhet, är det just de enkla sakerna som blir av.  Man måste inte tänka stort, man kan börja enkelt. Har jag möjligheten att ta cykeln eller gå till jobbet? Kan jag ta en promenad på min rast eller kanske kan jag göra en rörelselek med mina barn? All rörelse är bra rörelse och det är på tiden att vi tillsammans ser det. Vi måste inte springa en mil, men vi kan om vi så vill.

Ingen ska behöva känna stress över att tiden försvinner, men vi kanske gör det. Så, hur gör man för att tiden skall räcka till och att man slipper stressen? Jag har tyvärr inte det facit, men jag önskar att jag hade det. Det jag kan säga är att livet är oförutsägbart och att vi är så otroligt bra precis som vi är. Vi kan röra oss, bara vi vill, kan och hittar rörelsen. Jag vill dela med mig av ett tips som min kloka pappa alltid säger ”Det handlar inte om att vara bäst om man inte vill det, det handlar om att göra så gott man kan utifrån de förutsättningar man har”.

Vi är skapade som maskiner, vi tar oss framåt så varför inte göra det tillsammans? Tillsammans kan vi kanske hitta rörelser i vår vardag, lika enkla som att göra en omelett. Tänk vad roligt det kan vara att simma en kortare sträcka eller stå på tå ett par gånger när vi lagar mat. Eller varför inte spela brännboll med kollegorna? För vet ni, de är rörelse det med.

Spring inte mot klockan, pinna på med den!