vardagsmotion

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

 

Promenader är något jag föredrar, jag är dålig på att få till dem regelbundet (borde öva på det) men när jag väl får till dem känner jag mig alltid glad. Det blir som att kroppen ropar ut att ny energi finns till precis allt, nästan så att jag skulle kunna springa en mil på trettio minuter (ja nu är det omöjligt, måste vara realistisk). Men det är den känslan jag får, energi.

När kroppen och knoppen får energi

När ja går längs sjön får jag en tanke, ” kan jag stanna här och göra en eller två knäböj?”. Kan man det, stanna till och kanske utföra några upphopp, eller kanske en armhävning? Jo, varför inte? Om kroppen och knoppen vill är det kanske precis det man bör göra. Lägga in enkla rörelser när energin finns och hjärnan ger ut någon form av signal att man vill det. Det är precis det rörelseglädje handlar om, att utföra rörelsen i kanske ett lyckorus eller bara genom glädje.

 

Skogspromenader och spontanitet: Kan man göra knäböj på promenaden?

Det lilla kan bli så mycket mer

Jag hoppas att någon är villig att hålla med mig om att när vi tycker aktiviteter är roliga, så rör vi oss gladeligen med dem. För när vi känner att vi kan och till och med vågar, då pinnar våra ben förhoppningsvis på ett par extra steg. Vågar du testa, det kan bli roligt!

 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply