Monthly Archives

augusti 2018

Okategoriserade

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

3 dagar kvar till den stora dagen och preppen pågår för fullt

Bröllopsdagen har under hela min viktminskningsresa varit mitt stora mål. Målet är ”Ingela 2.0”, där jag är i mitt livs form såväl fysiskt som mentalt. Å med målet inom räckhåll så kan jag utan tvekan säga att jag har uppnått det! Jag har sedan min toppnotering på 81 kg nu tappat 23 kg och jag känner mig superstark i både kropp och själ. Jag är så stolt över mig själv och min prestation, och nu återstår endast målgången där jag får bli fru Berglund Laméus.

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Ingela 2.0 var målet och det tänker jag hävda att jag har uppnått! Foto: Sofia Yoo (Viktklubb) och Mikael Gustavsen

Allt som kan krångla har krånglat

Det sedan ett år tillbaka bokade bandet meddelade 1,5 månad innan dagen B att de hade fått ”förhinder”.

2,5 vecka innan så damp det ner ett mail som lät meddela att vi skulle behöva byta präst samt att den nya skulle kontaktas för att återigen gå igenom våra önskemål och vår planering.

14 dagar innan så fick jag besked om att floristen inte hade möjlighet att ordna med brudbuketten m.m..

Med åtta dagar kvar så får vi information om att det kan bli svårt att ställa upp tälten på den plats som vi hade planerat och att vi eventuellt skulle behöva se oss om efter ny festplats/lokal.

Tre dagar innan (alltså idag) så skulle jag ringa och dubbelkolla vilken tid som tältet levereras. Då fick jag besked om att någon bokning ej var registrerad och att det ej fanns någon uthyrning schemalagd. Tack vare suverän service så löste sig dock detta bekymmer relativt snabbt. Men de 45 minuter som jag fick vänta på besked kan ha varit de längsta och mest stressiga 45 minuter i mitt liv!

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Allt löste sig och på denna fantastiska plats kommer vårt tält att resas

Allt som går enligt plan

Men såklart så finns det ju en hel del som går helt enligt plan. Denna vecka har varit fylld av bröllopsprepp och än så länge så går det enligt plan. Kontrollfreak som jag är så har jag t.o.m. planerat vilken dag som jag ska tvätta håret, raka benen, måla tånaglarna etc för bästa resultat! Sen finns det sådant som jag inte kan göra själv, såsom fixa naglarna och färga håret. Detta har bokats in för väldigt länge sedan då det är ytterst viktigt att det hinns med och att det är mina favoriter som gör det.

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Bröllopsnaglar – check!

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Före vs efter min fantastiska frissas magiska touch!

Ytterligare en sak som jag/vi har tagit hjälp med är storstädning. De senaste veckorna har varit rejält stressiga och då har städningen knappast prioriterats. Jag och Kasper ska bo på hotell hela helgen men hemmet kommer ändå att vara bebott av flertalet bröllopsgäster och då är det ju trevlans om hemmet är skinande rent. I tisdags skulle städerskan komma vilket innebar att jag sprang omkring som en skadeskjuten iller på måndagen för att för-städa/plocka inför hennes  ankomst. Lägg då till att Kasper hade drabbats av en mancold och var helt oförmögen att hjälpa till. Stämningen var alltså knappast rosenskimmrande i det Lambergska residenset… Men gissa om hemmet blev flott efteråt! Jag ÄLSKAR att komma hem till ett tipp-topp-städat hem som är fylld av rengöringsdoft.

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Ett skinande rent hem är stort i en bröllopsfixares stressiga vardag

Hotell-avkoppling

Med väldigt få dagar kvar så återstår såklart en del att göra, men jag känner ändå att läget är under kontroll. Mitt absolut bästa beslut hittils är dock att vi ska lämna fredagens alla förberedelser redan kl 16.00. Då ska vi checka in på Elite Grand Hotell i Gävle och bara landa! Våra fina vänner kommer ta över det som återstår att dona med på festplatsen för att vi ska kunna njuta och koppla av på hotellet. Detta har vi bestämt eftersom jag vet hur jag fungerar och jag (och mitt kontrollbehov) hade inte kunnat lämna platsen förrän vid midnatt om det inte vore så att det står hotell-avkoppling på schemat. Givetvis ser jag fram emot lördagen, men jag längtar även oerhört mycket efter denna avkoppling för då kan jag njuta samt lägga allt mitt kontrollbehov på hyllan.

3 dagar kvar till bröllop och preppen pågår för fullt

Oh lord vad jag ser fram emot denna incheckning och avkoppling!

Okategoriserade

Faran med att ha inställningen att man unnar, tröstar och belönar sig

Faran med att ha inställningen att man unnar, tröstar och belönar sig

Att tänka att man får äta diverse onyttigheter för att man ska unna sig, belöna sig eller trösta sig anser jag är en fara. Åtminstone var det en fara för mig. Mitt belöningssystem kickade igång samt associerade belöning, tröst och unnande med godis, vin, chips, fika m.m. Det synsättet var en av anledningarna till att jag hamnade i ett 81-kilosläge!

Ursäkter för veckans alla dagar

Så här kunde en vecka se ut för mig:

Måndag: Det är måndag, veckans sämsta dag…då får jag unna mig/trösta mig med ett glas vin eller godis.

Tisdag: En mittemellandag som egentligen varken är bra eller dålig, men eftersom den är så blasé så måste den förgyllas med någon form av godsak, d.v.s. godis eller vin.

Onsdag: Lillördag! Nuff´said! Vin eller godis? Båda!

Torsdag: Dagen före helg, då får man fira att det snart vankas ledighet. Det firas såklart med godsaker!

Fredag: Äntligen helg, då dukar vi upp alla möjliga godsaker som Konsum och/eller skafferiet kan tänkas erbjuda.

Lördag: Mmm, då slår vi på stort och äter extra god mat och köper de finaste godsakerna, för det är jag värd efter en kämpig vecka.

Söndag: Eventuella rester från helgen äts upp. Om allt är uppätet så köps det såklart nytt godis eller en påse ostbågar. Det är ju trots allt söndag, sista dagen på helgen samt dagen innan arbetsveckan kör igång. Med tanke på den deprimerade stämningen som råder så måste det sättas guldkant på denna dag genom att trösta mig med godsaker.

Faran med att ha inställningen att man unnar, tröstar och belönar sig

Helgmys back in the days

Gott råd

Unna, trösta och belöna är ledorden för mitt godsaksätande. Jag hade alltså ursäkter till veckans alla dagar för att få äta onyttigheter.  Jag har funderat mycket kring vart detta kommer ifrån och jag har kommit fram till att det uppstod under en period när jag levde som singel. Jag fick då rådet att lära mig att umgås med mig själv samt att ”skämma” bort mig, vilket jag gjorde genom att lyxa till det med godsaker i min ensamhet. Där talade jag alltså om för mitt undermedvetna att när man ska trösta sig eller unna sig saker så är det genom att äta sådant som kanske inte är det bästa för mig.

Om jag hade en dålig dag på jobbet så unnade jag mig godsaker. Om jag kände mig ensam så tröstade jag mig med götta. Om jag kände mig glad och lycklig så firade jag med något gott. Till alla känslotillstånd fanns alltså en koppling till att äta! Det här var en omöjlig livsstil och jag var tvungen att ändra min hjärnas sätt att tänka samt att få belöningssystemet att sluta associera till godsaker. Detta gjorde jag genom att sluta betrakta ätandet av godsaker som något jag unnade mig, belönade mig med eller tröstade med.

Faran med att ha inställningen att man unnar, tröstar och belönar sig

En skål fylld av himmelska härligheter

Godsaker en del av den nya livsstilen

Efter ha gått ner mina 21 kg så har jag så sakteliga börjat äta sådant som är att betrakta som godsaker men i lagom mängd. Jag har dock sluta att tänka att det är något som jag unnar, belönar eller tröstar mig med. Istället ser jag det som en del av min nya livsstil där jag har utrymme för att äta sådant utan att det blir konsekvenser på vågen. Detta är möjligt eftersom jag tränar regelbundet samt eftersom jag äter nyttigt och näringsrikt de flesta dagarna. Då finns det utrymme för att vissa dagar välja att äta kaloririkare mat eller godis/dessert/vin. Tack vare att jag inte ser på ätandet som något jag unnar mig eller belönar mig med utan snarare som en del av livet så skickar belöningssystemet inte längre signaler om att t.ex. köpa godis efter en tung dag på jobbet!

Faran med att ha inställningen att man unnar, tröstar och belönar sig

Mitt nya favvo-godis! Tweek, lite bättre, lite nyttigare.

Okategoriserade

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

Med åtta dagar kvar till bröllop och efter att ha haft en sån där vecka då man knappt hinner gå på toa (för att uträtta vare sig nr ett eller två) så känns helgen oerhört välkommen. Jag är van att hantera rätt många bollar i luften samtidigt, men även min jongleringsförmåga tryter emellanåt! Så efter att ha spenderat 10 minuter på toa (vilket är nio minuter er än normalt) efter hemkomst så serveras jag ett glas vin samt får besked om att idag vankas det hämt-thai till middag. Det är ett sant hallelulja-moment i min värld.

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

Får knappast fart på magen men gott var det

En vanlig dag i den hyperaktiva bridezillans värld

Vakna: Fundera ut vilken dag det är samt vad som står på jobb- och bröllopsagendan.

Frukost: Skicka/svara på mail där de senaste 192 i princip enbart avser bröllop

Bilfärd till jobbet: Lyssna igenom/ändra fest-spel-listan

På jobbet: Jobba! Jobba! Jobba! I bästa fall hinner jag klämma in ett toabesök.

Lunch- och fikaraster: Maila och ringa leverantörer mm inför bröllopet. En och annan googling och spanande efter inspo på pinterest brukar också förekomma.

Efter jobbet: Sambon drillas hårt med vad han ska göra samt 711 genomgångar av ToDo-listan. Konstigt nog så minskas inte antalet punkter på listan, de tycks ständigt öka…

Efter nattning av kids: Fixa rispåsar eller gå banans över att inte kunna färdigställa bordsplaceringen

Sova: En sista check på ToDo-lista samt lite mer googling utifall det har dykt upp några fler briljanta förslag på hur man skapar den bästa middagen och festen. Avslutas oftast med ett sms till den nattarbetande sambon med uppmaningen om vad han kan göra/fundera på under natten.

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

Inte ens föräldrarna slipper undan. Här är ett bildbevis som de skickade för att visa att de hade utfört sitt uppdrag

Comeback för Ingela

Jag är nog en rätt dryg person att umgås med just nu men om 7 dagar och 19 timmar och 9 minuter så skrider jag nedför altargången lugn som en filbunke. Allt som händer efter det är utom min påverkan och kan bara bli bra! Jag har lovat mig själv att njuta och ta tillvara på varje ögonblick och det ska jag sannerligen försöka göra. Bridezillan dumpas i och med inmarsch, och därefter kommer den där vanliga, lätt hyperaktiva och kontrollälskande, Ingela tillbaka.

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

Tack vare våra fantastiska ”brödrostar” så kommer vi få en fantastisk dag. Här är en bild från planeringstillfälle 20någonting

Veckans bästa

Veckans bästa (so far) är utan tvekan när jag och döttrarna åkte till Västerås och testade samt hämtade klänningen. Den satt om möjligt ännu bättre än förra gången. Det kan iofs förklaras med att jag har tränat och ätit bra samt tappat ytterligare två kilo sedan första utprovningen. Klänningen blev så bra och resultatet så pass lyckat att min favvo-person på Ruths I Västerås hämtade sömmerskorna för att de skulle få se hur nedrans bra det blev.

Bröllop, jobb och uteblivna toabesök

The dress är äntligen hämtad!

Framtidsplaner och livet efter detta

Veckans andra trevlighet (som inte har med bröllop att göra) är att det smids framtidsplaner som kan bli hur bra som helst! Den bollen kommer dock inte att sättas i rullning förrän efter att det vanliga livet har kommit åter, d.v.s. efter bröllopet. Återkommer med det framöver, men jag kan hinta om att det har med min livsstilsresa att göra samt att tanken är att ta mina kunskaper och erfarenheter ett steg vidare.

Okategoriserade Träning

Midnattsloppet – mission accomplished

Midnattsloppet - mission accomplished

I våras bestämde jag mig för att jag skulle springa midnattsloppet samt att jag skulle klara det under timmen. Jag har sprungit det en gång förr och då sprang jag på 1.09 så hoppet ner till 59 min kändes stort. Men som med så många andra av mina mål så ger jag mig inte förrän jag har uppnått det. Mycket riktigt, jag klarade av att springa loppet under timmen, och t.o.m. bättre än så då jag sprang på 57 min!

Midnattsloppet - mission accomplished

Målet är nära…eller snarare starten!

Uppladdning

Dagen började med att min sambo/blivande man blev ivägforslad till sin svensexa. Han var under förvisningen att han skulle vara hemma med alla kids medan jag var i Sthlm för att springa loppet. Vad han inte visste var att jag hade bokat ett hotellrum på Scandic för mig och barnen eftersom de skulle få följa med. För mig blev detta ett ypperligt tillfälle att sätta guldkant på barnens helg eftersom de likt sin mor älskar att bo på hotell.

Midnattsloppet - mission accomplished

Den blivande maken, iklädd förnedringsdräkt, forslas här iväg på svensexa!

Efter en tur uppe på söder (iförd klackskor som satte spår i form av blåsor på några av tossingarna) som inkluderade såväl fika som lättare shopping så blev det avslutningsvis relaxing på hotellrummet. Jag hade fått instruktioner av Mårten att äta ordentligt innan men inte alltför nära inpå samt att dricka lagom med vatten. Vid kl 21 såg jag till att de två yngsta barnen sov samt att storasystrarna hade alltifrån godis till nödnummer in case of emergeny. Därefter begav jag mig mot startområdet.

Hälsning och hejarop från okänd

Längst framme vid starten fanns en enorm tv-skärm som spottade ur sig lycka-till-hälsningar till deltagarna. Av en slump tittade jag upp på skärmen precis innan startskottet och då står det ”Du är grym Ingela Laméus”. Vem som lämnade den hälsningen är fortfarande en gåta… Peppen som hälsningen gav går dock ej att mäta. Jag var på topp! Så när starten sen gick så kändes det som att jag flög fram. Vid 6 km var det en åhörare som tittade på mig och ropade att jag såg pigg ut samt hade ett väldigt lätt löpsteg. Det pushade mig om möjligt ännu mer. Mellan 7 och 9 km var det dock något tyngre men då kopplades pannbenet och mitt jävlaranamma på!

Midnattsloppet - mission accomplished

Till vänster om starten står den enorma skärmen där den personliga hälsningen kablades ut.

När 9 km-skylten uppenbarade sig så var det som att alla lade till en extra växel och ökade takten…likaså jag! Den kilometern var nog min bästa, såväl mentalt som klippet i steget, och jag njöt av varenda meter. När jag korsade mållinjen så kunde jag inte låta bli att brista ut i ett ”tjohoooooo”! Jag var så vansinnigt nöjd över min prestation. Jag hade kapat mitt förra resultat med närmare 13 minuter!

Midnattsloppet - mission accomplished

I mål!! Brutalt nöjd och enormt lättad.

Nästa lopp

Dagen efter hade jag förvånansvärt lite ont i kroppen, vilket jag tror beror på att jag har betydligt mer muskler nu än tidigare. Mitt träningsupplägg tillsammans med Mårten Nylén har varit optimalt utan att varken vara för soft eller för utmattande.

Nu då? Jo jag har fått blodad tand och vill springa fler lopp. Jag älskar stämningen, peppen och att få springa i stadsmiljö där det finns sååå mycket mer att titta i motsats till här hemma längs min välnötta skogsslinga. Vilket lopp det blir, ja det får framtiden utvisa!

Okategoriserade

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

Hej, Juline och Nell här och vi har gjort en tillfällig blogg takeover. Jag Juline är äldst och blir 14 år och jag Nell blir 13 år. Vi är jätteglada och stolta över mammas insats i 90-dagars utmaning med Mårten Nylén och Viktklubb. Mamma har blivit väldig förändrad eftersom hon är så mycket gladare och piggare numera. Förut kunde hon komma hem från jobbet på ett humör som ingen uppskattade och däckade på soffan istället för att träna. Idag kommer hon hem på eftermiddagarna på ett gott humör och istället för att enbart ligga på soffan så är hon social med familjen. Av någon anledning som vi inte fattar så älskar mamma att dansa och larva sig, men en sak är säker, Shuffla och flossa (vilket mamma kallar för fluxa) kan hon INTE!

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

Ännu ett av mammas försök till dans

Linslusen

Under 90-dagars och även nu efteråt så har vi fått hjälpa mamma med att fota till hennes blogg och Instagram, vilket vi tycker är jätte roligt. Förut ville mamma aldrig vara med på bild, men nu är hon familjens största linslus.

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

Mamma, familjens linslus som är väldigt noga med att hitta den rätta vinkeln

Tränat med mamma

Vi har försökt att hjälpa och stötta mamma så mycket som möjligt, vilket vi självklart fortfarande försöker göra <3 Vi har till exempel haft hand om hunden Bosse och våra småbröder när mamma har varit och tränat. Vid några tillfällen så har vi följt med ut på mammas joggingturer, fast ivrigt cyklandes bredvid. Hon har blivit sjukt mycket snabbare i spåret jämfört med för fyra månader sedan då vi i princip kunde lunka bredvid.

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

Bild från i våras när vi var ute på promenad tillsammans med mamma

Steam Hotel

Som tack för att vi har hjälpt till så fick vi i överraskning av mamma att åka på en övernattning i Västerås på The Steam hotel som var så, så mysigt och väldigt uppskattat<3 Snälla mamma…om/när du läser detta; låt oss åka dit igen och då går det bra om du bokar en svit nästa gång, vi lovar att inte klaga;)

Blogg-takeover av Ingelas döttrar

@steamhotel där mamma softar och vi spelar biljard

//Juline-Fin och Nell-Snäll (eller som mamma säger när hon är irriterad på oss: juline-grin och nell-gnäll)

P.S: Mamma, vi älskar dig D.S

Okategoriserade

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Jag får ofta frågan hur jag gjorde med mat till barnen under min viktminskningsresa samt hur jag gjorde för att de inte skulle få en bild av att mamma ”bantar” eller tro att  man inte duger som man är. I det avseendet så var maten den enkla biten och synsättet/inställningen desto klurigare.

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Middagsprepp!

Kaloririk mat åt barnen

Precis som i så många andra småbarnsfamiljer så är korvstroganoff, spagetti och köttfärssås, pannkakor samt tacos vinnarna alla dagar i veckan. Dessa rätter är dock inte helt kompatibla med viktminskningskost utan behöver i så fall modifieras. Det jag gjorde var att i Viktklubbs receptbank leta rätt på recept på t.ex. korvstroganoff som innehöll färre kalorier. När vi gjorde veckans middagsplanering på söndagen så frågade jag alltid barnen om vad de önskade äta för att därefter leta rätt på ett smalare recept, alternativt använde mitt egna recept men bytte ut grädde och crème fraiche mot t.ex. yoghurt eller gräddfil.

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Min mat vs barnens mat. Enda skillnaden är att min gulasch är utan potatis och morötter.

Eftersom barn har ett större behov av fetter i sin kost så brukade jag se till att addera grädde, crème fraiche, smör etc. i deras mat. Basen och grunden var alltså densamma men det som lades på deras tallrik innehöll fler kalorier än anrättningen som jag serverades. Tack vare detta så fanns det ingen uppenbar skillnad att vi åt olika mat. Jag ville inte stå och laga två olika maträtter utan ville försöka normalisera min viktminskningsresa så mycket som möjligt för att barnen inte skulle påverkas eller reagera negativt. (För er som har funderingar kring mat, kalorier, viktnedgång etc så har Viktklubb en öppen chat med deras dietist på mån kl 9-10. Klick här för länk)

Fredagmys och lördagsgott

Det som var viktigt för mig var att livet skulle fortsätta på ungefär samma sätt för barnen som tidigare. Därför hade vi kvar fredagsmys och lördagsgott. Däremot valde jag nyttigare alternativ till fredagsmyset samt lät bli att smaka på deras lördagsgodis (läs: äta upp deras godisrester). Så för barnen tror jag inte att livet blev särskilt förändrat under denna 90-dagars resa. Möjligen blev de lite fundersamma när mamman gav sig ut på en löprunda den där lördagkvällen då det dukades upp glass och hemmagjord chokladsås. Den kvällen kommer jag aldrig glömma, för så god har nog en chokladsås aldrig verkat för mig. Enda sättet att motstå var att snöra på sig löpardojorna och lämna hemmet tills dess att skålen var urslickad.

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Bild tagen från den berömda chokladsås-rundan

Mamma ”bantar”

Mina döttrar är snart 13 och 14 år gamla och skulle lätt kunna påverkas negativt av att för mycket fokus lades på frågor kring vikt och att bli smal. Jag ville inte att de skulle ha uppfattningen om att mamma ”bantar” eller att man inte duger som man är. Jag försökte att inte göra för stor grej hemma kring min viktminskningsresa men pratade ändå med dem om syftet kring varför jag tränade i den omfattning som jag gjorde. Jag beskrev för dem att jag inte mådde bra tidigare men att en hälsosam livsstil med träning och motion hade fått mig att börja må mycket bättre. Jag förklarade för dem att när jag inte tränade så kände jag mig trött, nedstämd och irriterad men att jag nu känner mig glad, positiv och med betydligt mer tålamod.

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Jag och Jr bjuder resten av familjen på lite dans. ”Shuffla shuffla”

Att detta stämmer fick jag bekräftat när döttrarna förklarade för mormor att ”mamma har blivit så mycket gladare samt att hon inte är lika sur och irriterad längre”. Utöver det så gav mig den hälsosamma livsstilen lekfullheten och spralligheten tillbaka vilket i allra högsta grad påverkar barnen…även om döttrarna kan tycka att mamma är såååå pinsam när hon bjuder upp lillebror på tre år till dans eller vill försöka lära sig att Shuffla. Sen ska det också tilläggas att barnen blev lite starstruck när de fick veta att just deras mamma skulle få träna tillsammans med självaste Mårten Nylén samt synas på Aftonbladet regelbundet.

Att försöka gå ner i vikt och äta kalorisnålt utan att barnen påverkas

Ett av de första mötena med Mårten vs dag 90.
Foto: Sofia Yoo och Mikael Gustavsen

Okategoriserade

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Att göra en livsstilsförändring kan verka svårt och sitta långt inne. Ursäkterna till att låta bli kan vara många och förändringen kan återkommande skjutas på framtiden. Så var det i alla falla för mig och jag var en mästare på att hela tiden flytta starten för den nya livsstilen framför mig: ”Jag börjar på måndag. Jag tar det efter semestern. I januari börjar jag mitt nya liv. Efter påsk ska jag sluta med onyttigheter.”. Till sist nådde jag dock en punkt när det var dags att visa att jag menade allvar med min livsstilsförändring, och då lyckades jag. Här följer mina sex bästa tips på hur man kan göra för att ändra sin livsstil samt hur man lyckas fortsätta längre än kommande helgs fredagsmys och lördagsgodis.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Min livsstilsförändring gav resultat! Mysbyxorna från förr passar inte längre in i den nya hälsosamma livsstilen.

1. Planering

På söndagen planerade jag veckans måltider och träningspass samt såg till att kylen/frysen/skafferiet var laddade med de råvaror som skulle behövas. Jag tog hjälp av Viktklubbs recept för att få variation och inspiration till de middagar som skulle ätas. Denna planering hjälpte mig mycket för att inte falla för frestelserna när jag kom hem från jobbet trött, hungrig och i total avsaknad av middagsinspiration. Det är väldigt enkelt att proppa i sig av de onyttigheter som finns att tillgå hemma  eller att färden styrs mot den lokala pizzerian när man är trött, hungrig samt inte vet vad som ska ätas. Men om middagen redan är planerad och inhandlad så ökar sannolikheten markant för att man äter av det nyttigare alternativet.

Jag planerade (och räknade ut kalorinivåerna med hjälp av Viktklubbs app) lunch och mellis kvällen innan samt packade dem i matlådor. Denna planering gjorde att jag visste hur många kalorier jag åt varje dag samt fick mig att hålla mig borta från onödiga frestelser.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

F.m-mellis, lunch och e.m-mellis preppat och klart!

Träningen planerade jag likaså eftersom jag har många andra och deras aktiviteter att ta hänsyn till. De dagar som barnen hade eftermiddagarna fulltecknade så tog jag en morgonpromenad eller ett lunchpass. De dagar som jag hade kvällen fri så åkte jag iväg på ett spinningpass eller liknande. När jag hade planerat hela veckans träning så visste jag för var dag när/var/hur jag skulle träna och ursäkter till att låta bli blev därför ej aktuella.

2. Den bästa motionen är den som blir av

Varför komplicera träningen när det egentligen räcker med dagliga promenader? Förut trodde jag att jag var tvungen att maxa träningen för att gå ner i vikt. Jag promenerade, cyklade, sprang, simmade, gymmade, yogade etc. Denna hyperaktiva träning höll i cirka två till tre veckor, sedan orkade jag varken fysiskt eller mentalt, varpå handduken kastades in. Den här gången lade jag träningen på en sundare och mindre stressande nivå genom att ta dagliga promenader som huvudsaklig motionsform. Om/när jag kände för det så gick jag på ett spinningpass en gång per vecka, men det var fortfarande promenaderna som var min främsta träning. Jag resonerade som så att ”den bästa motionen är den som blir av” och promenader kunde jag utan problem få till. I tidigare inlägg så beskriver jag närmare hur en träningsvecka kunde se ut för mig.

Jag bor 2,5 min från närmsta stad så jag hade inte tillgången till stora flashiga gym där träningsutbudet är oändligt. Jag hade heller inte en fullproppad garderob med snygga/moderna/sexiga träningskläder. Det jag hade att tillgå var träningskläder som härstammade från tidigt 2000-tal. Vad jag vill försöka få sagt är att det går alldeles utmärkt att få till träning och motion utan tillgång till lyxiga gym eller en flashig outfit. I promenadspåret är det ändå ingen som bryr sig…

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

På min välnötta promenadrunda så har jag förmånen att passera den är vackra platsen

3. Identifiera Akilleshälen 

Min svaghet och största frestelse var godis och rödvin. Jag visste att dessa onyttigheter skulle kunna få mig på fall, därför bestämde jag mig direkt att jag skulle utesluta dem helt de första 2-3 veckorna. Efter att dessa veckor hade gått så märkte jag att det inte var särskilt besvärligt att vara utan. Sporren jag fick av att gå ner i vikt var starkare än den tillfredsställelse som godis och ett glas vin kunde ge. Alla har vi olika frestelser eller svaga länkar och min erfarenhet är att det är viktigt att fundera ut vilken den är samt föröka förhindra att den får alltför stort utrymme.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Förut kunde jag äta godis ALLA dagar i veckan…

4. Hitta balansen

Mårten Nylén hjälpte mig att förstå vikten av balans genom att berätta om balansbordet där kost, motion, vila och stress vardera motsvarar ett bordsben. Bordet kan så hyfsat bra på tre ben, men om det ska balanseras på två ben så rasar det högst troligt. Likaså är det med kroppen. För att vi ska nå lyckade resultat så är det inte bara avhängt på kosten och motionen, det är även väldigt viktigt att vi minimerar stress samt ser till att vila. Kosten och motionen kände jag ganska snabbt att jag hade under kontroll, dock hade jag inte tänkt på att det var minst lika viktigt att få tillräckligt med sömn samt att inte försätta kroppen i stress. När jag hittade balansen genom att försöka sova mer samt att stressa mindre så fick jag fantastiska viktminskningsresultat vilket sporrade mig att fortsätta med min livsstilsförändring.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Mårten och hans balansbord!

5. Ät regelbundet

Att äta regelbundet (var tredje timme) är viktigt för att få igång kroppens förbränning. Innan jag förändrade mitt liv så åt jag varken frukost eller mellanmål. Dagens första mål var lunchen och på eftermiddagen så åt jag alla tänkbara onyttigheter samt en väldigt kaloririk middag. Se tidigare inlägg där jag beskriver närmare hur jag åt innan min livsstilsförändring samt hur jag äter nu. I början av min viktminskningsresa så kände jag mig som Skalman med en mat- och sovklocka som ringde var tredje timme. Men allteftersom tiden gick så behövde jag inte ha koll på klockan för att veta när det var dags att äta, för efter ca 2,5 timme blev jag hungrig och början per automatik att tänka på mat.

Numera kan jag längta efter att få gå och lägga mig på kvällen så att jag får gå upp och äta frukost nästa dag! Jag ÄLSKAR frukost samt inser nu varför det hävdas att det är dagens viktigaste mål. För mig har frukosten kommit att ange riktning för resten av dagen. Om jag äter en nyttig och balanserad frukost så faller jag inte för onyttiga frestelser under resten av dagen.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Jag har ätit i princip samma frukost varje dag de senaste månaderna…och jag ÄLSKAR det!

6. Prioritera dig själv

Som förälder är det lätt att glömma bort sig själv då man alltsomoftast prioriterar barnens/familjens behov och aktiviteter framför sina egna. Då är det inte helt ovanligt att t.ex. den egna träningen får på foten och bortprioriteras. Jag har dessutom en sambo som jobbar skift att ta hänsyn till. Utöver hans knepiga arbetstider så spelar han fotboll och innebandy vilket innebär träning/match 3-4 dgr/vecka. Innan min livsstilsförändring så använde jag mig av detta som ursäkt till att inte träna samt för att tycka synd om mig själv. Jag bev en soffpotatis som älskade att ligga i soffan!

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Bild från tidigt i våras när jag började prioritera min träning samt tog för mig av den gemensamma tiden!

När jag väl bestämde mig för att göra något åt min inaktivitet så bestämde jag mig också för att hävda rätten till tid. Jag började kräva att jag också skulle ges tid till träning men framförallt så slutade jag att betrakta mig som ett offer för familjens knökfulla kalender. Ju mer jag prioriterade mig själv och min träning desto bättre mådde jag vilket i sin tur ledde till att jag blev peppad till att fortsätta. Det bästa kvittot på att det var värt det var när mina döttrar sa att jag hade blivit så mycket gladare.

Mina bästa tips till hur man åstadkommer en hållbar livsstilsförändring

Som tack för att döttrarna har varit ett så fantastiskt stöd under min livsstilsförändring så tog jag med dem på en feel-good-weekend på Steam Hotell

Okategoriserade

Jag är inte mer än människa – jag är dock en lätt stressad människa

Jag är inte mer än människa - jag är dock en lätt stressad människa

I skrivande stund så sitter jag iklädd träningskläderna beredd att ge mig ut på en löprunda i syfte att bli mindre stressad. Denna vecka har jag haft huvudvärk varje dag, magkatarr samt svårt att sova om kvällarna. Även om jag har lärt mig mycket kring att tyda kroppens signaler samt vikten av att minska på stressen så drabbas även jag av stressigare perioder. Jag är inte mer än människa!

Jag är inte mer än människa - jag är dock en lätt stressad människa

Efter en ”minska på stressen”-löprunda med Bröllopspodden i lurarna

Bridezilla och Duracellkanin

Jag är fullt medveten om vad stressen bottnar i samt försöker komma till bukt med det. Är liksom rätt mycket nu i fröken Laméus liv såsom bröllopsplanering och semestertider på jobbet (vilket innebär mer att göra för oss som är i tjänst). Avseende bröllopsplaneringen så äter, sover, kissar, andas jag bröllop. Det är en evigt pågående process i denna hyperaktiva hjärna. Båda dessa stressorer är dock tillfälliga och kommer bli lugnare framöver. Fram tills dess så är jag en kombo av en bridezilla (när jag är hemma) samt en speedad duracellkanin som springer mellan olika möten på jobbet.

Jag är inte mer än människa - jag är dock en lätt stressad människa

Jobb, bröllopsplanering och blogg. Multitasking var ordet!

För att bägaren inte ska rinna över och för att jag inte ska bli en plåga för min omgivning så tar jag de tillfällen som bjuds till avkoppling. Häromdagen så checkade jag in på soffan direkt när jag kom hem och rörde därefter inte en fena! Igår kom en kompis över och lyssnade på min klagosång och mina bryderier i några timmar. Ikväll blir det en löprunda som därefter avslutas med ett glas rött vin från det numera igendammade vinskåpet. Till favvovinet bjuder jag mig själv och mina gourmander till döttrar på en delikatessbricka inköpt på byns Coop. Låter kanske lyxigare än vad det i själva verket är. Men i min hyperaktiva vardag så är detta en gudomlig upplevelse som jag har längtat efter sedan jag stämplade ut kl 16 idag.

Jag är inte mer än människa - jag är dock en lätt stressad människa

Rödvin och plock tillsammans med döttrarna (som såklart INTE får vin) och inredningsdetaljen/hunden Bosse

Spännande framtid

Stressen till trots så har jag hopp om livet! Jag har VÄLDIGT mycket roligt och spännande framför mig. Jag gifter mig om tre veckor, bara det liksom! Dessutom tror jag att det kommer hända många andra roliga och spännande saker framöver som jag säkert får anledning att återkomma till. Så för att avsluta detta semistressade inlägg så säger jag: ”Hej helg och hej avkoppling”

MVH

The bridezilla

 

Okategoriserade

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

50 nyanser av svart är vad min garderob till den fluffiga kroppen bestod av. Efter att ha gått ner 21 kg så har jag dock upptäckt att färgglada kläder funkar rätt så bra på den nya kroppen. Jag har liksom alltid gömt mig bakom mina svarta rymliga kläder och har därför känt att färgglada plagg skulle avslöja min egentliga form.

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

Exakt samma kläder men fyra månader och x antal träningstimmar mellan bilderna

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

Mitt fluffiga jag gjorde ett försök till att ha en färgglad tunika. Det kändes dock betydligt trevligare att ha den som ofluffig!

Gömde mig

”Jag kunde aldrig tro att du vägde över 80 kg, du har verkligen vetat hur du ska klä dig för att det inte ska synas”.

Det fick jag höra säkert tjugotalet gånger efter att min vikt blev offentlig på Aftonbladet/Viktklubb. De som sade det hade såklart helt rätt för jag hade verkligen lärt mig hur jag bäst skulle klä mig för att se någorlunda slank ut. Nu efter att ha blivit kvitt övervikten så är jag mycket mer bekväm med min kropp och törs även bära kläder motsvarande regnbågens alla färger.

Korallfärgad klänning från Zara som har kommit att bli en välanvänd favorit, trots att det är just en klänning och som inte är svart.

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

Jumpsuit från Vila i fantastiskt material och ljuvlig grön färg

Smickrande kommentarer och jantelag

För några veckor sade min sambo att han märkte att jag rörde mig på ett annat sätt samt att jag var mer mottaglig för komplimanger. Förut när han sa något smickrande så kontrade jag alltid med ”äh, så där säger du bara för att vara snäll…”. Han menade såklart det han sade men min självkänsla var så låg och därför kunde jag inte ta till mig det som han sa.

Med risk för att inte följa rådande jantelag så kan jag lite ödmjukt ändå hävda att jag numera känner mig fin och attraktiv samt att min utstrålning har blivit en helt annan. Jag älskar min nya kropp och jag älskar att kunna ha färgglada kläder. Jag är inte längre beroende av omgivningens bekräftelse för att må bra och känna mig fin, för jag har lärt mig vikten av att tycka om sig själv (såväl min insida som utsida) för att må bra.

Livet med den nya, och färgglada, kroppen

Ännu en favvo-outfit från Zara

Okategoriserade

Möhippan

Möhippan

”Du blir som ett speedat litet gulligt pentroll när du är berusad”! Den bästa och mest överensstämmande beskrivningen om mig från gårdagens möhippa. Idag är jag extremt trött (läs: bakis), har träningsvärk, utsmyckad med flertalet blåmärken samt en nagel fattigare. Men jag är också otroligt glad, lycklig och tacksam för att jag har så fina vänner som gav mig en av de bästa dagarna i mitt liv!

Möhippan

Blev ett och annat glas prosecco under dagen…

Sovmorgon

Jag har vetat att möhippa nalkades men jag hade noll koll på att det skulle ske igår. Trots mitt stora kontrollbehov så lyckades jag inte lista ut att det var dags denna helg. Detta tack vare att Kasper och kompisarnas förmåga att vilseleda mig med diverse villospår. Inte ens fredagens storstädning fick mig att ana ugglor i mossen. På lördag morgon var jag dock förvånad att jag utan kamp eller diskussion fick sovmorgon samt slapp gå upp med Jr eller ta ut Bosse på morgonkissen.

Kl 8.30 väcks jag av att det bankar på dörren, men inte ens då förstår jag. Istället ropar jag åt familjen att öppna dörren men alla vägrar samt hävdar att JUST JAG måste öppna… Då ramlar polletten ner! Jag flyger upp och inser att jag är nästintill näck och att jag behöver dra på mig något anständigt. Jag hittar en blus som får duga men som jag inte lyckas knäppa eftersom mina händer skakar alldeles för mycket. Så med boobsen halvt flashandes så öppnar jag dörren. Där står en hen i heldräkt samt med ett kuvert i handen. På kuvertet står instruktioner såsom att jag ska förses med ögonbindel, följa den rödklädda mannen samt njuta av musiken. Jag får ett par lurar där Robert Brobergs ’Ingela’ spelas på repeat.

Möhippan

Med alldeles för lite kläder samt med ögonbindel och ’Ingela’ i lurarna, så gör jag mig redo för en promenix tillsamman med mannen i rött

Ingela la la lalla

Jag tas därefter ut på en vandring i ca 15 min, lyssnandes på ’Ingela’ hela tiden, utan minsta aning om vart jag var eller vart jag skulle. Under promenixen så får jag dessutom sippa på ett glas prosecco, såklart! När jag stoppas samt får ta av ögonbindeln så ser jag att jag är hemma på min egna baksidan och att mitt crew står där med bubbel och buffé framdukat. Jag får lite mer bubbel samt en väldigt tjusig brud-tröja som skulle bäras hela dagen.

Möhippan

Hashtag Lamberg

Pole-dance

Efter brunschen så blir jag uppmanad att sätta mig i den framkörda bilen. Färden går då till Skutskär där jag får i uppdrag att gå in på Willys för att handla tre ting, nämligen babyolja, sprutgrädde samt kondomer. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag slapp stå på loppisen, som är bredvid Willys, och sälja dessa pryttlar… Därefter rullar bilen vidare och jag får åter ögonbindeln. När den plockas bort så ser jag att jag har tagits till en poledans-studio i Gävle där jag ska få lära mig att dansa/åla mot en stång. Det var oerhört mycket jobbigare än jag trodde (vilket dagens träningsvärk vittnar om) men också så mycket roligare än jag kunnat ana.

Möhippan

Poledance var en ny upplevelse som kan komma till användning framöver;-)

Ingela written all over it

1,5 timme senare och x antal blå- och brännmärken rikare så går färden vidare mot nytt okänt mål. Bilen parkeras vid en stor lagerlokal där det är omöjligt att lista ut vad som kan tänkas ske. När jag kommer in så gömmer sig där en spa-anläggning som mitt crew har hyrt och laddat med snacks samt dryck i alla dess former. Där badade vi bubbelpool, spelade prosecco-pong, lekte lekar samt pratade gamla minnen. Galet mysigt och såååå jag!

Möhippan

Bubbel x2: Prosecco-pong och bubbelpool

Sångfågeln

Hur länge vi var där vet jag inte, men när det blev kväller så åkte vi till Fullriggaren och åt en gudomlig trerätters. Där fortsatte en walk down memorylane samt även en och annan tårdrypande historia. Kvällen avslutades på dansgolvet samt på ett scengolv där undertecknad fick framföra ett kareokenummer som jag helst önskar glömma då det var allt annat än smäkta vackra toner…

Möhippan

På väg mot kväll ute på stan och på lokal

Bridezilla

När jag vaknade i morse så hade jag kolsvarta fötter till följd av barfotadans, vissa minnesluckor samt i en väldigt sentimentalt sinnesstämning. Den här dagen är en av de roligaste i mitt liv och jag skulle gärna vilja uppleva den igen. Jag är så tacksam för vad mina vänner gjorde för mig igår samt även till Kasper som donade och grejade extremt mycket för att dagen skulle bli bäst. Stackarn har fått så mycket skit av mig för att han skulle städa, snickra, handla etc etc INNAN helgen när jag absolut tyckte att vi kunde göra det på lör eller sön när vi var lediga…

Så med denna dagen i hjärtat och minnet så ser jag nu fram emot nästa stora dag. Dagen då jag gifter mig med min älskade Kasper <3

Möhippan

Jag och ”Valpen”

 

Mitt största bekymmer: Att jag hade inte fixat luggen på morgonen

Mitt minsta bekymmer: Att jag inte hade bh på mig under morgonpromenaden (vilket borde ha varit mitt största bekymmer)

Roligast: Allt, men kanske främst när jag ska demonstrera för mitt crew att jag inte kan dricka hotshots utan att tumla runt den i munnen innan den sväljs. Gapa och bara låta rinna ner i halsen är omöjligt för mig!

Jobbigast: Dagens bakfylla

För lite: Sömn

För mycket: Shots